En vacker kvinna
Jag hade den äran idag, att under ett par sekunder få njuta av en vacker kvinna som mjukt gick över trottoaren. Vissa är vackra och andra är det inte, så är det bara. Något väldigt subjektivt som ändå kan spela en så stor roll för ett första intryck eller bara det att en vacker människa drar blicken till sig och hamnar i centrum, utan att behöva göra något speciellt. Det finns självklart även vackra män, i alla fall i mina ögon. Vissa likheter finns det med vad som är vackert i de båda könen men jag tänkte fokusera på det som jag tycker stämmer överens.
Den första punkten som bidrar till att en människa är vacker är hållningen. En stilfull hållning som samtidigt ser naturlig och bekväm ut. Den kombination rensar bort många människor, det räcker att titta sig omkring på gatan för att inse det. Men hållningen bidrar till en stolthet, bekvämligheten till en ödmjukhet som tillsammans skapar en vacker kombination. Det öppna bröst-axel-partiet och ett högt buret huvud (men viktigt att detta görs utan en kaxig attityd eller snorkighet) det är vackert.
Till det passar det sig med en prydlig frisyr. En kvinna får gärna ha det i en prydlig frisyr, dvs utsläppt och hästsvans exkluderas definitivt. En frisyr ska det läggas tid på för att få till. För män är min subjektiva bedömning att det kortklippta håret gärna får ligga prydligt. En nyklippt man är en prydlig och vacker man.
Något mer som bidrar, men som inte den enskilda människan kan påverka i så stor utsträckning är ljuset. Ett dunkelt ljus kan få en vacker person att glänsa/lysa och utstråla en sådan värme som är svår att hitta på annan plats. I ett gassande solljus kan istället en vacker person absorbera en lagom mängd solljus och glittra med de resterande strålarna. Det är inte ovanligt enligt mig att en vacker person glittrar ikapp med solens strålar.
Något jag inte anser vara en av de främsta egenskaperna som gör en människa vacker är kläderna. En riktigt vacker människa kan sätta på sig vad som helst och ändå vara vacker. Är inte det fantastiskt!
Grafisk profil
Ett bra och etablerat företag har ofta en väl etablerad grafisk profil som gör att deras företag är det första man tänker på när man ser en viss ledtråd. Viking Line till exempel har lyckats bra med sin grafik att det räcker med ett par av bokstäverna för att man ska förstå vilka som är avsändare i en annons. Andra exempel på starka grafiska profiler som jag kommer att tänka på just nu är Kalles Kaviar (med sitt blå-gula-tema), H&M (både teckensnitt och sättet att presentera sina varor), McDonalds (färgmässigt och vad de brukar avbilda), de stora matkedjorna ica, coop och hemköp som alla har särskilda färg- och teckensnittsval som särpräglar dem och skriver ut avsändaren redan i budskapet. En annan stark aktör är ju IKEA som både har färg, teckensnitt och ett sätt att lägga upp varorna. Dessutom brukar de ha en härligt lekfull grafik runt vissa priser osv.
Idag fastnade jag på en annons i DN. Bilden är följande:
Annons från DN
Jag började granska varorna och läste att det var kända märken. Min första tanke var: ”spännande att IKEA gör en H&M och tar in varor från kända märken”. Hela annonsen signalerar IKEA. De grafiska elementen, teckensnitten, färgerna, fotografiera, uppställningen, allt andas IKEA, men avsändaren är Cervera. Kan inte minnas att den grafiska profilen från Cervera sett ut så här tidigare. Har de kommit med en ny? I så fall anser jag att de har gjort ett stort misstag. De kommer nu alltid att förknippas/förväxlas med IKEA och få kommer att vara så uppmärksamma som jag och inse att det inte den avsändare som man tror.
På en sadel genom staden
Sen till träningen (som vanligt numer) men räddad av cykelkortet (även om det ska tilläggas att det var problem med det i morse då stationen vid Gamla Stan var tillfälligt ur funktion). Men cykelturen bjöd på många fina intryck också som en extra krydda. När jag svängde ner till vattnet vid Stadshuset möttes jag av den härliga doften av havet, lite sval vind som en vägg som agerar staket mot vattnet. Sedan vidare över bron för se ett härligt gäng av vänner som skrattade livligt år något (vad vet jag inte men härligt smittande). En ensam joggare banade vägen mot Gamla Stan och jag susade förbi i en kurva. Stället vid Gamla Stan var (som oftast) fullt men det gav mig möjlighet att se mer (det gäller att se det positivt!). Hela kajen kantades av olika typer av människor. Störst uppmärksamhet fångade ett yngre par där killen satt och viskade saker (som är svåra att lista ut) men tjejen såg ut att trivas. Ett äldre par satt på en bänk och njöt – en stilla oas i en huvudstad med hög puls runt 18. Uppför backen till Slussen där turister (och Stockholmare) har svårt att förstå hur man ska gå men ändå vänliga nog att bjuda på ett leende. Till sist, en väldigt härlig liten kille som iakttog mig när jag parkerade cykeln. Nyfiken i ett par små ögon är så härlig och då önskar jag att jag vore så nyfiken igen, på ett nyttigt och älskvärt sätt 
Min tur genom stan helt enkelt!
