Simplifying things

Idag kom denna lilla tös fram igen, alltså jag själv för 15 år sedan. Vet inte om jag tycker alla tidigare åldrar är lika charmiga när de visar sig, om än bara för en stund. Men när jag var 10 år var jag rätt lycklig vad jag kan minnas. Vardagen bestod av skola, många vänner (både nya och gamla då jag just bytt skola), att vara småkär i en kille i klassen , att träna gymnastik samt att åka buss (något jag gjorde nästan en timme om dagen för att ta mig till min nya skola). Det var det sista som idag kastade mig tillbaka till 1994 och hur en viss busschaufför gjorde starten extra trevlig och mysiga med sina utrop. Precis som idag hälsade chauffören god morgon och önskade samtliga en trevlig dag. När jag åkte buss för 15 år sedan önskade även chauffören lycka till på prov när han släppte av vid skolorna osv. Är fortfarande idag glad över att jag tog mod till mig och talade om hur mycket jag tyckte om den chauffören. Sådant gör jag för sällan till speciellt dem jag inte känner. Bättring Anna!