Simplifying things

Idag har ordspråksfabriken gått för högtryck på jobbet. Det började redan under lunchen där vi till stor del pratade om mål och mening i livet, vad det innebär att vara rik, när man blir lycklig, hur viktigt det är att ha prylar, kunskap, driv och mycket annat. Det finns inga korrekta svar men en sak var de flesta överens om ‘hellre lycklig och fattig än olycklig och rik’. Det var citat ett. Men även drivkrafter snöade vi in på, och jag kan verkligen beundra många på jobbet som har en enorm kunskapstörst som aldrig tycks kunna släckas. En kollega uttryckte det som att prylar inte gör henne lycklig, utan snarare kunskap. Det är stort och förnuftigt eftersom kunskap är ett mycket starkt vapen som kan göra nästan vem som helst mäktig. Att ständigt söka ny kunskap innebär också att det finns ett driv och vilja att utvecklas. Jag upplever inte samma kunskapstörst längre, men visst finns det tillfällen då jag hängivet vill förkovra mig i något eller några ämnen.

En annan kollega gled från kunskap över till dagens avsaknad av samtal som en form att finna kunskap. Det är betydligt mindre resonerande idag än det var bara för några år sedan. Det finns många tjänster och uppslagsverk som ryms i bakfickan. Istället för att försöka komma fram till svar genom resonemang och logiskt tänkande används verktyg för att så snabbt som möjligt hitta ett korrekt svar. Är detta kanske skadligt för oss i längden? Vad innebär det att vi inte använder hjärnan på samma sätt längre?

Dagens sista citat stod en mycket informationstörstande kollega för. När jag gick framåt 18.40 så satt han fortfarande kvar med vår inhyrda expert. Jag hade något tiotal minuter tidigare varit inne och pratat med dem och kommenterat att han verkligen passade på att lära sig allt nu. ‘Ja, men det är som att prata med googleI. Bara det att det är mycket snabbare responstid.’ Tänk den dag man kanske får uppleva att man har så digra kunskaper om något och nästan ses som en livs levande guru, ett mänskligt uppslagsverk.

Det är så härligt att gå lite hårt åt gamla journalister. Det blir så lätt en felsyftning eller stort rabalder som i fallet med Aftonbladets kulturartikel om organplundring (http://www.aftonbladet.se/kultur/article5652583.ab). Angående artikeln om transplantationsskandalen som Donald Boström skrivit såg jag ett intressant inslag i SVT:s morgonsoffa där huvuddebatten handlade om artikelns skrivspråk och upplägg samt om frågan – kan man skriva vad som helst och hur som helst i en kulturartikel. Kommentarerna och analysen av texten lät som en analys som vissa av mina gamla lärare på Journalisthögskolan gjorde på de första texterna som vi skrev i den inriktningen. Intressant att en sådan pass erfaren journalist ska skriva på ett sådant sätt att standarden och normerna för texten är lägre än för en journalistikstuderande. Hade informationen behandlats rätt och framförts på ett publicistiskt mer korrekt sätt hade förmodligen debatten handlat om innehållet mer än om formen och trovärdigheten.

Som rubriken avslöjar har jag också ett citat från DN i veckan också. Det kan verkligen bli fel när syftningen inte stämmer överens med avsikten. Se bara ”När polisen kom till det aktuella huset och inledde förhör upptäcktes efter en stund kropparna av två döda personer.” Det är allt två riktigt skickliga döda personer som hittat något stort… Satt och småskrattade åt detta på tunnelbanan och folk som kikade över axeln (vilket alla gör) måste tyckt att jag var konstig som satt och skrattade åt artikeln om dubbelmordet på Ingarö. Ibland blir det bara tokigt.

Kör lite vidare på det här med härliga citat från vardagen. Det kan ju göra att man bjuds till att börja eller slutar sin arbetsdag med en leende på läpparna, och i det här fallet även ett skratt från min sida. Småler fortfarande när jag tänker på det. Buss 3 är för det mesta ordentligt full. Jag hann inte mer än på bussen innan den vanliga bönen från chauffören kom om att gå längre bak i bussen, men han deklarerade att det enbart var dem som stod upp som skulle räta på sig och gå bakåt. Var kanske inte så roligt i sig om inte två kvinnor började diskutera att de skulle resa sig och packa ihop sig. De satt alltså och kan inte ha varit speciellt vana bussåkare i stockholmstrafiken. Skönt naivt i alla fall.

Många radioreklamer, och för den delen även tv-reklamer, passerar utan att jag lägger märke till dem. Sedan finns det i stort sätt tre kategorier som brukar fastna:

• De som är riktigt smarta
• De som är gripande
• De som är riktigt dumma

Exempel på smarta och gripande är inslag är få men de finns. Till exempel ”Friends” serie av filmer är en av favoriterna som verkligen tar sig ända in i själen.
Men en av de riktiga dumma radioreklamerna hörde jag igår. Det var på radio och Toyota som stod som avsändare. De stoltserade med att nu säljer vi bilar på olika språk, att man kan känna sig som hemma, trygg osv. Bra tanke tänkte jag, men de hade fortfarande inte nämnt något namn men jag tänkte att det rörde sig om de språk som de som invandrar till Sverige för med sig. Men sedan slutade de med sitt exempel – nu kan du köpa bil även på teckenspråk!! Hur tänkte de där. En radioreklam där man stoltserar att man nu även kan prata med dem som är döva. Ja, budskapet går säkert fram i radion till dem för jag har hört att de är väldigt frekventa lyssnare på reklamradio

Jag tror inte att alla grannar reflekterar över den goda överhörning som råder mellan bostadsrättsföreningens uteplatser. Man tror sig skyddad bakom planket men ack så fel man hör. Senaste veckorna har jag hört utskällningar, bråk, gnabb och annat som jag hellre kunnat vara utan. Återkommer till det ämnet då jag inte gillade en av sakerna jag hörde. Men idag tog nog konversationen på andra sidan planket priset i intresseväckande. Plötsligt utbrister en man, efter en viss stunds diskussioner som jag inte noterat vad de handlar om riktigt, ”Jag älskar min pung”. Jaha tänkte jag Kul för honom, men det visade sig som ni kanske listar ut om en helt annan pung, en pengapung listade jag ut med tanke på klirret av mynt som följde efter uttalandet. Men mitt intresse fångades i alla fall så här under lunchen…

”Den som har mitt hjärta ska vara rädd om det, annars håller jag det för mig själv”.
Elisabeth Gundesson pratade idag på P1 Sommar. Har missat många (faktiskt de flesta) av årets sommarpratare men idag hörde jag den sena sändningen. Har insett att 13.00 inte är den tid som passar mig bäst i år. Tillbaka till citatet så beskrev denna coach vad kärlek är för henne. Många fina ord så som att man tillfredställer varandras ”behov” och ser varandra på ett omtänksamt sätt, vågar visa sig liten och sårbar men även kan visa styrka och trygghet gentemot sin partner. Och så avslutade hon med att säga ovan nämnda citat. Så är det nog, den man ger all sin kärlek till och öppnar sig fullständigt för ska vara rädd om mitt hjärta, annars kan jag lika gärna hålla det för mig själv. Då finns inte det ömsesidiga förtroendet och den stabila grund där man kan visa sina svagheter och styrkor.

… får de i alla fall medvind

Ett citat som får ställa sig till raden av roliga repliker i TV. Det var ju också ett sätt att beskriva vilken vindriktning som kommer råda det närmsta dygnet i norra delarna av Sverige

Det finns ju helt klart olika sätt att uttrycka sig på, och jag ska fortsätta att leta efter roliga citat att lägga till här (i den mån jag kommer ihåg dem enda tills jag kommer till datorn…)