Hur mycket ska man lita på experten?
Det har vid flera tillfällen den senaste tiden aktualiserats på jobbet de problem som kommer med experter. Jag menar inte experterna i sig, dem tar vi emot med varm hand, utan jag syftar på mottagarna av experternas utsagor. Det här kan lätt bli ett problem om man är nybörjare på ämnet. Jag vet själv att jag under skoltiden kunde fängslas av vissa föreläsare som hade både talets gåva och som jag dessutom uppfattade som ett levande uppslagsverk. Alla ord från denna person blev lätt ‘guds lag’, den totala sanningen. Det var lätt att slå på autopiloten och sluta reflektera över hur rimligt, sanningsenligt och kanske framför allt färgat som det som uttalats var. Det är lätt att låta tanken sväva iväg och bara lyssna. Den sistnämnda parametern glömmer jag bort lite för ofta även idag. För det är klart att vi färgar allt vi säger. Har du någon gång försökt att beskriva något helt objektivt? Det är en stor utmaning som i alla fall jag upplever som om den går emot mycket av det jag lärt mig om det målande svenska språket.
Men tillbaka till jobbet och de experter jag träffat där. De kommer ofta från ett företag och visst finns deten baktanke, medveten eller ej låter jag vara osagt, och ett syfte att profilera det som experten själv tror på eller dennes företag. Håller man bara det i bakhuvudet kan man med vår utbildning och livserfarenhet få fram viktig fakta, men det krävs en aktiv och framför allt en ifrågasättande åhörare.
Som kuriosa anser jag att det finns ett specifikt tillfälle då det i alla fall är lätt att genomskåda en ”expert” och uppmuntra till ifrågasättande. Jag syftar på experter som ofta kallas till paneler och tv-soffor. Det som brukar avslöja dem som icke-experter är deras vilja att droppa statistik omkring sig. Både sådan som de omöjligt kan veta och sådan som de uppenbarligen hittar på som ett sätt att styrka de som de säger (för det är inte alltid som addition av procentsatserna blir lika med 100%. Det fascinerar mig och samtidigt är det en av många saker som jag irriterar mig på 
Återkoppla till statistikproblemen…
Som att prata med google
Idag har ordspråksfabriken gått för högtryck på jobbet. Det började redan under lunchen där vi till stor del pratade om mål och mening i livet, vad det innebär att vara rik, när man blir lycklig, hur viktigt det är att ha prylar, kunskap, driv och mycket annat. Det finns inga korrekta svar men en sak var de flesta överens om ‘hellre lycklig och fattig än olycklig och rik’. Det var citat ett. Men även drivkrafter snöade vi in på, och jag kan verkligen beundra många på jobbet som har en enorm kunskapstörst som aldrig tycks kunna släckas. En kollega uttryckte det som att prylar inte gör henne lycklig, utan snarare kunskap. Det är stort och förnuftigt eftersom kunskap är ett mycket starkt vapen som kan göra nästan vem som helst mäktig. Att ständigt söka ny kunskap innebär också att det finns ett driv och vilja att utvecklas. Jag upplever inte samma kunskapstörst längre, men visst finns det tillfällen då jag hängivet vill förkovra mig i något eller några ämnen.
En annan kollega gled från kunskap över till dagens avsaknad av samtal som en form att finna kunskap. Det är betydligt mindre resonerande idag än det var bara för några år sedan. Det finns många tjänster och uppslagsverk som ryms i bakfickan. Istället för att försöka komma fram till svar genom resonemang och logiskt tänkande används verktyg för att så snabbt som möjligt hitta ett korrekt svar. Är detta kanske skadligt för oss i längden? Vad innebär det att vi inte använder hjärnan på samma sätt längre?
Dagens sista citat stod en mycket informationstörstande kollega för. När jag gick framåt 18.40 så satt han fortfarande kvar med vår inhyrda expert. Jag hade något tiotal minuter tidigare varit inne och pratat med dem och kommenterat att han verkligen passade på att lära sig allt nu. ‘Ja, men det är som att prata med googleI. Bara det att det är mycket snabbare responstid.’ Tänk den dag man kanske får uppleva att man har så digra kunskaper om något och nästan ses som en livs levande guru, ett mänskligt uppslagsverk.
En påminnelse
Vissa dagar klockan 9.00 påminner min privata mobiltelefon att någon/några personer i min närmaste krets fyller år. Idag plingade det till vid nio. Visserligen fyller en av min vänner år idag (grattis) men det var inte han som jag fick påminnelse om utan min farmor. Tyvärr gick hon bort för lite mindre än två år sedan. Men dagen fick mig att minnas hennes 95:e födelsedag, så även hennes sista. Den var riktigt bra och hon fick en present som hon var riktigt glad över. Idag skulle hon fått bli 97 år om hon hade levt. Dagar som dessa saknar jag mina nära och kära som inte finns i min vardag längre. Idag tog jag i alla fall beslutet att radera farmor ur adressboken, nästan två år efter sin bortgång är det dags att vila även från den.
Lite gammal tradition kryddat med nytt
Alla helgons dag. Det är ju en gammal högtid i Sverige som vi faktiskt får ta till vara på, för att hedra dem som tyvärr inte får vara med och dela vår vardag längre. Vad gäller mina nära släktingar som gått bort tänker jag ofta på min mormor. Vi hade verkligen en speciell relation, en nära och varm relation som jag de senaste åren verkligen kommit att sakna. Efter att sorgen och saknaden med tiden avtog så har det åter tilltagit igen sedan ett par år tillbaka. I januari nu har hon varit ”mitt helgon” i 15 år. Idag var vi och tände ljus vid graven och det är härligt att se att många månar om att gå till en grav och skänka sina anhöriga en tanke idag. Det var nästan kö in på kyrkogården. Min förhoppning är dock bara att man visar sin uppskattning även då personerna fortfarande är vid liv, och inte bara då de gått bort.
Den här helgen har jag också tagit till mig lite av den nya kryddan på denna högtid, halloween dvs. Igår skar jag min första pumpa och ett gott samarbete ledde fram till det fina resultatet nedan. Det finns vissa delar av de amerikanska traditionerna som jag tycker att vi kan ta vara på. Men jag är glad att jag inte varit hemma på kvällarna och fått påringningar av områdets barn för ”bus eller godis”. Det kommersiella kan jag verkligen irritera mig på, det sänker humöret en dag som denna då man ska få vara i en härlig sinnesstämning och njuta, tänka och värna om sin familj.
Min första pumpa
