Dags att klä sig
Igår slog den första kyliga morgonluften mot mig när jag öppnade dörren. Två ynka grader men ändå friskt, härligt och mysigt väder. Men jag var ändå förberedd, hade ju tittat på termometern innan jag klädde mig och gick ut. Men jag slås av förundran varje år när jag har fyra-fem lager kläder på mig medan andra bara har ett eller två. Jag tänker på de tjej som stod vid busshållplatsen endast t-shirt och en stickad tröja samma morgon som jag övervägde (men faktiskt lät bli) både mössa och långkalsonger.
Men ett glatt besked fick jag ändå på jobbet igår när en annan kollega (manlig dessutom) erkände att han starta långkalsongsässongen. Vi har visserligen kallt på kontoret men jag tycker att det får vänta lite. De passade förra veckan när jag stod ute om dagarna men inne och under resan till och från jobbet får de vänta ett tag till. Ska se hur långt jag klarar mig i år. Oktober brukar ju vara den månad som innebär att de varmare klädalternativen får charma min omgivning.
Hej Anna 10 år
Idag kom denna lilla tös fram igen, alltså jag själv för 15 år sedan. Vet inte om jag tycker alla tidigare åldrar är lika charmiga när de visar sig, om än bara för en stund. Men när jag var 10 år var jag rätt lycklig vad jag kan minnas. Vardagen bestod av skola, många vänner (både nya och gamla då jag just bytt skola), att vara småkär i en kille i klassen 
, att träna gymnastik samt att åka buss (något jag gjorde nästan en timme om dagen för att ta mig till min nya skola). Det var det sista som idag kastade mig tillbaka till 1994 och hur en viss busschaufför gjorde starten extra trevlig och mysiga med sina utrop. Precis som idag hälsade chauffören god morgon och önskade samtliga en trevlig dag. När jag åkte buss för 15 år sedan önskade även chauffören lycka till på prov när han släppte av vid skolorna osv. Är fortfarande idag glad över att jag tog mod till mig och talade om hur mycket jag tyckte om den chauffören. Sådant gör jag för sällan till speciellt dem jag inte känner. Bättring Anna!
Svårt att köra buss?
Jag är ingen expert på bussar men rätt van i trafiken. Men min fråga är om det är svårt att hitta med bussen? Idag var andra dagen i rad som jag satt på en buss som körde fel. Jag minns att det hände någon gång i mellanstadiet när jag åkte till skolan, men inte så här ofta. Inte konstigt att det blir svårt att hålla tiderna i tabellen
Det skönaste är nog ändå reaktionen från alla resenärer. Först ett litet tillhajand av att något inte stämmer. Därefter en kort reflektion och fundering samtidigt som huvudet vrids i allt snabbare takt för att hitta ledtrådar som styrker att bussen har åkt fel och att man inte av misstag har satt sig på fel buss. Idag kom jag helt av mig i det telefonsamtal jag hade. Bekräftade för mig själv att jag var helt säker på att jag satt mig på rätt buss, mindes att jag dubbelkollade det eftersom jag redan vi påstigning pratade i telefon och ville vara säker på att jag inte gick på fel och fick ta en extratur runt stan. Till slut ropade i alla fall busschauffören ut att vi kommit fel och han snarast skulle vända. Fantastiskt att man kan köra fel på så många ställen när turen innehåller 7 hållplatser.
Annars har hela dagen gått i trafikens tecken då ITS-mässan i Älvsjö drog igång idag. Ska vara där ute hela veckan och visa vår navigator för synskadade. Kommer ett separat inlägg om det, håll utkik efter det och om att mässor är vuxnas möjlighet att på betald arbetstid få befinna sig på lekplatsen!
Internationellt
Har undersökt delar av Älvsjömässan idag, eller som den enligt någon sämre översättare översatts till ”Stockholm International Fairs”. Min fråga var varför det är ett s på slutet, men tydligen så är ordet ‘fair’ fel i sig självt. Vår alldeles egna britt förklarade skillnader och nyanser i det engelska språket idag och fair är helt enkelt rätt ord.
Analyserar man vidare och tittar på det andra ordet, International, så har de ju många mässor som riktar sig mot många nationaliteter. Då kommer min nästa fråga. Hur ska dessa icke-svensktalande personer veta hur man ska uppföra sig när instruktioner enbart finns på svenska. Ta den toalett som jag besökte idag. Där stod tydliga meddelande om var man inte fick slänga pappershanddukar och annan viktig information för att det ska fungera. Den stod enbart på svenska – kallar jag inte speciellt internationellt!
Grafisk profil
Ett bra och etablerat företag har ofta en väl etablerad grafisk profil som gör att deras företag är det första man tänker på när man ser en viss ledtråd. Viking Line till exempel har lyckats bra med sin grafik att det räcker med ett par av bokstäverna för att man ska förstå vilka som är avsändare i en annons. Andra exempel på starka grafiska profiler som jag kommer att tänka på just nu är Kalles Kaviar (med sitt blå-gula-tema), H&M (både teckensnitt och sättet att presentera sina varor), McDonalds (färgmässigt och vad de brukar avbilda), de stora matkedjorna ica, coop och hemköp som alla har särskilda färg- och teckensnittsval som särpräglar dem och skriver ut avsändaren redan i budskapet. En annan stark aktör är ju IKEA som både har färg, teckensnitt och ett sätt att lägga upp varorna. Dessutom brukar de ha en härligt lekfull grafik runt vissa priser osv.
Idag fastnade jag på en annons i DN. Bilden är följande:
Annons från DN
Jag började granska varorna och läste att det var kända märken. Min första tanke var: ”spännande att IKEA gör en H&M och tar in varor från kända märken”. Hela annonsen signalerar IKEA. De grafiska elementen, teckensnitten, färgerna, fotografiera, uppställningen, allt andas IKEA, men avsändaren är Cervera. Kan inte minnas att den grafiska profilen från Cervera sett ut så här tidigare. Har de kommit med en ny? I så fall anser jag att de har gjort ett stort misstag. De kommer nu alltid att förknippas/förväxlas med IKEA och få kommer att vara så uppmärksamma som jag och inse att det inte den avsändare som man tror.
Internhumor på jobbet
Lunchdiskussionerna på jobbet är sannerligen ett härligt inslag. De diskussionerna kan handla om nästan vad som helst och få ett sådant djup som jag inte trodde var möjligt. Ofta finns stora portioner av humor, ordvitsar och annat som dessutom gör att det ibland blir svårt att få i sig maten. Påminner lite om luncherna i högstadiet, även om det var ännu svårare då
Idag gled vi in på diskussioner kring övergångsställen, gångtrafikanters företräde vid dessa, svårigheten som cyklist att förutsäga vilka gångtrafikanter som snart kommer att komma ut på cykelbanan osv. Vi tog erfarenheter från andra delar av världen, München till exempel (och inte det som ligger på söder då) haha. Men det bästa var nog en av kollegorna som kom fram till vad problemet är: ”Det stora problemet är ju att folk inte svänger i noderna”. 
För er som inte hände med på denna slutkläm så ska jag göra det nästan förbjudna att förklara ett internskämt… Vi arbetar ju med vägnät (gång-, cykel- och bilbanor). Överallt där dessa korsar varandra, till exempel vid ett övergångsställe, knyts länkarna samman i en nod. När man sedan får beskrivningar på hur man ska ta sig fram i nätet går man rakt fram på trottoaren tills man når noden vid övergångsstället. Då svänger man 90 grader och går sedan vidare. Men så går ju ingen människa utan det man gör är ju att snedda sista biten. Problemet är alltså att folk inte svänger i noderna utan mycket tidigare. Men det finns tydligen kollegor som sätter värde att bjuda upp till kamp och just vid övergångsställen se till att gångtrafikanterna håller sig till sina zebraränder. Härligt vad vardagen egentligen innehåller, och vad diskussionerna på jobbet kan berika en dag!
Frid
Satt idag i bilen, på väg till ett dansgig. Helt i tid och glad. Då infann sig ett par sekunders känsla av frid. En härlig känsla av en härlig stund. Ett tillfälle då tanken och känslan smälter ihop till ett gemensamt känslouttryck. Som om kroppen är vadderad med härlig bomull, på ett mysigt och varmt sätt (inte ett sådant luddigt sätt som kan få tankarna att kännas förvirrande och utan slut). Istället var det en stund av frid där allt känns solklart. Kan inte minnas när jag kände en sådan här frid sist – men härligt var det i alla fall
Saxat ur DN
Det är så härligt att gå lite hårt åt gamla journalister. Det blir så lätt en felsyftning eller stort rabalder som i fallet med Aftonbladets kulturartikel om organplundring (http://www.aftonbladet.se/kultur/article5652583.ab). Angående artikeln om transplantationsskandalen som Donald Boström skrivit såg jag ett intressant inslag i SVT:s morgonsoffa där huvuddebatten handlade om artikelns skrivspråk och upplägg samt om frågan – kan man skriva vad som helst och hur som helst i en kulturartikel. Kommentarerna och analysen av texten lät som en analys som vissa av mina gamla lärare på Journalisthögskolan gjorde på de första texterna som vi skrev i den inriktningen. Intressant att en sådan pass erfaren journalist ska skriva på ett sådant sätt att standarden och normerna för texten är lägre än för en journalistikstuderande. Hade informationen behandlats rätt och framförts på ett publicistiskt mer korrekt sätt hade förmodligen debatten handlat om innehållet mer än om formen och trovärdigheten.
Som rubriken avslöjar har jag också ett citat från DN i veckan också. Det kan verkligen bli fel när syftningen inte stämmer överens med avsikten. Se bara ”När polisen kom till det aktuella huset och inledde förhör upptäcktes efter en stund kropparna av två döda personer.” Det är allt två riktigt skickliga döda personer som hittat något stort… Satt och småskrattade åt detta på tunnelbanan och folk som kikade över axeln (vilket alla gör) måste tyckt att jag var konstig som satt och skrattade åt artikeln om dubbelmordet på Ingarö. Ibland blir det bara tokigt.
Nostagi
Gick på väg till träningen över campus. Veteranbilarna i garaget bredvid medias sektionslokal var ute och luftades tillsammans med de härliga entusiasterna. På väg från träningen passerade jag samma yta igen och denna gång hörde jag sång. I sektionslokalen stod medias sångledare och höll igång n0llan i en härlig gasque. Utanför stod RSA och vinkade glatt åt mig. Inte många phösare jag känner igen men här fanna några bekanta ansikten att byta några ord med. Jag fylldes med en härlig känsla och att få stå och betrakta lite utanför fick att minnas alla tokiga och härliga stunder jag haft som phösare på KTH. Det är skönt på många sätt att studietiden är slut, men det fanns mycket som var helt fantastiskt med den. En tid då jag blev vuxen. En tid då min personlighet växte till sig. En rolig tid som var precis lagom lång och jag slutade när jag var på topp! Nu håller jag bara ett finger kvar på KTH genom mina promenader över campis och mina gästspel på programmat för att inspirera och motivera. Är det inte ett härligt sätt så säg!
Fyrverkerikonsert
Efter träningen idag var det inte raka spåret hem som så brukar. Idag var det en lockande gratiskonsert på KTHs borggård som fick mig att stanna kvar denna ljumma sensommarkväll. Helt fantastiskt väder, var ett tag sedan det var de här temperaturerna ute, och det trots att vinden har blåst hårt idag.
I alla fall stod en färgsprakande konsert på agendan med ett fyrverkeriskådespel till musikens rytmiska slag. Till Händels verk fyrades en hel kavalkad av eldflugeliknande, färgsprakande, högtknallande och finstämt fyrveri upp. Utbudet på både musik och underhållning var genomtänkt och familjärt. Borggårdens annars så glest befolkade gräsmattor och stenklossar var nu fyllda stående, sittande och liggande människor i alla åldrar och av många etniska härkomster. Slogs av att det var en låg medelålder för att vara en konsert med övervähande klassisk musik. Men det är ju kul att det är fler än jag som gillar denna genre. Bifogar ett par bilder även om de inte alls gör konserten rättvis vad gäller upplevelse!
Fyrverkerikonsert
Mer fyrverkeri
